Regeringen och tobakskonventionen
Interpellation 2013/14:80 av Ericson, Gunvor G (MP)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-10-31
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2013-11-04
- Anmäld
- 2013-11-04
- Sista svarsdatum
- 2013-11-18
- Besvarad
- 2013-11-26
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 31 oktober
Interpellation
2013/14:80 Regeringen och tobakskonventionen
av Gunvor G Ericson (MP)
till statsrådet Maria Larsson (KD)
Det är dags att vi tar arbetet mot tobak på allvar. I Sverige dör 6 600 personer i förtid varje år på grund av rökning. 16 000 ungdomar börjar varje år att röka. Enligt Statens folkhälsoinstituts årliga enkätundersökning Hälsa på lika villkor röker och/eller snusar fortfarande drygt 1,6 miljoner svenskar varje dag.
År 2002 gjordes beräkningar att tobaken varje år kostar Sverige minst 26 miljarder kronor. Detta är närmare tre gånger mer än vad staten årligen får in på tobaksskatten beräknat efter 2002 års penningvärde (Statens folkhälsoinstitut: Rökning – produktionsbortfall och sjukvårdskostnader. Stockholm; 2004).
I den ramkonvention mot tobak som WHO antagit 2003 och som Sverige ratificerade 2005 finns rekommendationer som stöd för kraftfulla åtgärder mot marknadsföringen av tobak. Trots detta visade Kalla fakta den 27 oktober 2013 att regeringen inte följer FN:s tobakskonvention och till och med motarbetar ett aktivt folkhälsoarbete när det gäller tobak.
Ett agerande av regeringen i enlighet med det Kalla fakta visade är helt oacceptabelt. Uppgiften i Kalla fakta att det gavs uppdrag till regeringens förhandlare att ändra på den punkt i konventionen 5.3 som säger att ”folkhälsopolitiken ska skyddas från påverkan av kommersiella intressen och andra krafter inom tobaksindustrin” är särskilt anmärkningsvärd.
Att 16 000 unga börjar röka varje år borde tvärtom hur regeringen agerar vara en tydlig signal för att skärpa reglerna för marknadsföring.
Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande frågor till statsrådet:
Kommer statsrådet att vidta några åtgärder med anledning av avslöjandet att Socialdepartementet försökt att ändra i konventionens paragraf om kontakter med tobaksindustrin?
Kommer statsrådet att vidta några åtgärder för att regeringen ska följa tobakskonventionen när det gäller lobbning?
Kommer statsrådet att vidta några åtgärder för att regeringen ska följa tobakskonventionen när det gäller att bättre samarbeta internationellt för att uppnå konventionens mål?
Kommer statsrådet att vidta några åtgärder för att regeringen ska följa tobakskonventionen för att skydda folkhälsopolitiken från påverkan av kommersiella och andra krafter inom tobaksindustrin?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2013/14:80
Webb-tv: Regeringen och tobakskonventionen
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2013/14:34 Tisdagen den 26 novemberProtokoll 2013/14:34 12 § Svar på interpellation 2013/14:80 om regeringen och tobakskonventionen
Protokoll från debatten
Anf. 21 Statsrådet Maria Larsson (KD)
Herr talman! Gunvor G Ericson har frågat mig vad jag ämnar vidta för åtgärder för att bättre följa WHO:s ramkonvention om tobak och begränsa tobakslobbning.
Till stöd för sin argumentation använder Gunvor G Ericson sig av ett reportage i TV4:s
Kalla fakta
den 27 oktober 2013. I reportaget påstås att regeringen inte följer FN:s tobakskonvention och motarbetar ett aktivt folkhälsoarbete. Det påstås även att regeringen har försökt ändra på artikel 5.3 i WHO:s ramkonvention om tobak som säger att folkhälsopolitiken ska skyddas från påverkan av kommersiella intressen och andra krafter inom tobaksindustrin. Inga av dessa påståenden stämmer.
TV4-programmet
Kalla faktas
reportage har sin bakgrund i en förhandling som gjordes hösten 2008.
År 2003 hade man inom WHO antagit en ramkonvention om tobak i vilket en paragraf sade att parterna ska skydda sina folkhälsostrategier från inflytande från tobaksindustrin. Här framgår också att detta ska ske inom ramen för nationell lag.
Vid förhandlingen 2008 diskuterades riktlinjer till hur bland annat denna paragraf i ramkonventionen ska genomföras. När vi analyserade förslaget till riktlinjer såg vi en komplikation när det gällde bidrag från tobaksindustrin till politiska partier eftersom det inte fanns något krav för politiska partier att redovisa varifrån man får sina bidrag. Det var alltså inte själva andemeningen i riktlinjerna som var problemet utan snarare vår möjlighet att garantera att inga bidrag kom från tobaksindustrin eller närstående lobbyorganisationer eller att redovisa vilka eventuella bidrag partierna får.
Vid den slutliga förhandlingen ställde sig Sverige bakom den föreslagna texten som innebär att parterna ska vidta effektiva åtgärder för att förbjuda bidrag från tobaksindustrin som syftar till att påverka politiska partier, kandidater eller kampanjer. När man gör detta ska man också utgå från nationella lagar och konstitutionella principer. Vare sig Sverige eller något annat land kan i ett internationellt avtal binda sig till insatser som inte är möjliga att genomföra på ett lagligt sätt i det egna landet.
Med den skrivning som blev den slutliga stödde vi ramkonventionens budskap att så långt det är möjligt begränsa tobaksindustrins inflytande över nationella folkhälsostrategier.
När det gäller regeringens tobakspolitik så bedrivs ett aktivt preventivt arbete både nationellt och internationellt. För att omsätta WHO:s tobakskonvention till praktisk handling inom och mellan anslutna länder pågår arbetet med att ta fram riktlinjer och protokoll för hur konventionens 38 artiklar ska tolkas. Sverige deltar aktivt i detta arbete.
Arbetet med att driva utvecklingen av WHO:s ramkonvention om tobak framåt kräver också en aktiv samordning av EU:s medlemsländer. Under 2010 påbörjades arbetet med att revidera direktiv 2001/37/EG av den 5 juni 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror. Förhandlingarna om ett reviderat tobaksdirektiv har nu gått in i slutskedet och regeringen driver på för att, om möjligt, nå en överenskommelse om ett slutligt direktiv innan årets slut.
I det här sammanhanget vill jag även framhålla regeringens samlade ANDT-strategi. Genom denna strategi vill regeringen betona sin viljeinriktning att komma till rätta med de samlade problem som bruk och missbruk av alkohol, narkotika, dopning och tobak orsakar individ och samhälle. När det gäller tobak har regeringen som uttalat mål att minska allt tobaksbruk och att förhindra att minderåriga börjar använda tobak.
Slutligen skulle jag därför vilja försäkra Gunvor G Ericson om att regeringen gör, och kommer att göra, allt för att förhindra att folkhälsopolitiken ska påverkas av kommersiella intressen och andra krafter inom tobaksindustrin.
Anf. 22 Gunvor G Ericson (MP)
Herr talman! Innebär svaret också att regeringen inte kommer att göra någonting annat än vad ni redan gör när det gäller tobaksfrågorna?
Ministern skriver i sitt svar på mina frågor: "- - - att så långt det är möjligt begränsa tobaksindustrins inflytande över nationella folkhälsostrategier".
Ministern hänvisar till att det skulle bryta mot svenska regler om partibidrag - just de regler som det har varit stor debatt om i Sverige där alliansen motsatte sig skarpa regleringar. Till sist kommer det nu att göras ändringar i den svenska lagen efter förhandlingar mellan partisekreterarna. Men det blir inte lika öppet och transparent såsom vi i Miljöpartiet hade velat ha det.
Men av tobakskonventionen framgår det tydligt i artikel 5.3 att man inte ska låta tobaksindustrin ha något inflytande över folkhälsopolitiken.
Ser inte Maria Larsson och Kristdemokraterna några problem med den politik som regeringen för angående tobaksfrågorna? Om Sveriges regering inte fullt ut vill implementera tobakskonventionen vore det ärligare att säga det - inte skylla på att det inte går ihop med svensk lag, för svensk lag kan vi ändra om det är det som är problemet.
Om alliansregeringen vill flytta fram positionerna och se till att färre börjar röka varje år, vilka åtgärder tänker ni vidta? Och vad gör ni konkret för att tobaksindustrin inte ska ha inflytande över den förda politiken? För en tid sedan anställdes på ett departement en person som tidigare varit anställd på ett av de stora tobaksbolagen. Vi diskuterar ofta i den här kammaren karens när någon går från riksdagen till en anställning i den privata sfären. Kanske man kan tänka sig att det finns en motsvarande karens för den som kommer från tobaksindustrin in i ett departement.
Jag måste säga att Sverige och Maria Larsson har jobbat bra för att Sverige ska få ett rökstopp. Och visst kan man se att Sverige har varit framgångsrikt jämfört med andra länder. Men fortfarande röker nästan var femte vuxen person dagligen. Och varje år börjar 20 000-25 000 unga människor röka. Det är alltså en nyrekrytering på 20 000 personer varje år. Därtill finns 600 000 feströkare och 700 000 snusare. Svenska folket konsumerar nio miljarder cigaretter årligen, så det är en ganska stor industri.
Nio av tio rökare börjar redan i tonåren. Statistiken visar att det i åldersgruppen 16-24 år finns 71 000 manliga och 103 000 kvinnliga rökare. Det är ganska många. Även om det nu är förbjudet att köpa tobak för personer under 18 år börjar fler röka som är yngre än så.
Det finns klara hälsorisker med rökning. Därom är vi säkert helt överens. Men vad ska vi göra för att hindra nyrekryteringen och inte låta tobaksbolagen ha en så stark effekt på hur man rekryterar nya rökare?
Anf. 23 Hillevi Larsson (S)
Herr talman! Den här frågan är väldigt viktig, på grund av att vi kan se både rökningens negativa effekter på folkhälsan och alla ungdomar som börjar röka trots det vi vet om tobakens skadeeffekter.
Vi har anslutit oss till FN-konventioner som kräver att vi ska begränsa tobaken i samhället. En konkret sak som vi har förbundit oss via FN är att vi ska minska möjligheterna att marknadsföra tobak, inte minst cigaretter.
Ett konkret förslag är att införa ett exponeringsförbud för tobak i butiker, och det har införts i vårt grannland Norge. Det betyder inte ett förbud att sälja tobak. Däremot innebär det att man inte skyltar med det, så tobaksmärkenas namn och deras logotyper finns inte framme i kassan. Mar har inte cigaretter, snus och andra tobaksprodukter fullt synliga, utan de finns under disk. De som vill köpa får alltså be om dem. Det här har fått positiva effekter i Norge, där det finns ett starkt stöd hos befolkningen för att framför allt förhindra nyrekrytering.
När vi talar om rökning tror jag att det mest effektiva sättet är att förhindra att man börjar. De flesta är i 15-årsåldern. Jag tycker att det är hemskt att man kanske ska leva med ett livslångt beroende som i många fall är ofrivilligt när man fattar beslutet när man är så ung. Att förebygga att fler ungdomar börjar röka tror jag är något av det viktigaste vi kan göra.
I tobakskonventionen från FN sägs det att på sikt ska all marknadsföring av tobak förbjudas. Det betyder alltså inte förbud mot försäljning av tobak men däremot förbud mot marknadsföring. Vi kan se redan i dag att man har kraftigt begränsat reklamen för tobak, vilket jag tror att de flesta tycker är någonting positivt. Men fortfarande har vi marknadsföringen i butikerna som dessutom är ganska aggressiv.
Om vi kunde få ett exponeringsförbud i Sverige tror jag att det skulle vara ett viktigt steg i rätt riktning.
Anf. 24 Statsrådet Maria Larsson (KD)
Herr talman! Rökning är en av de allra största hälsofarorna. Det är väl känt i Sverige och i övriga världen i dag. Det är en kunskap som vi måste ta till vara, och det är anledningen till att Sverige har gjort ett mycket aktivt arbete genom åren och att vi fortsatt gör det.
Låt mig bara säga att även om vi har mycket kvar att göra i vårt land är vi bäst i Europa när det gäller antal rökare sett till befolkningen. Vi är bäst i Europa, och det betyder att vi har gjort ett bra förebyggande arbete.
Men fortsatt är det så att en miljon människor röker varje dag. Det var två miljoner på 1980-talet, så vi har halverat antalet sedan den tiden. Men vi har fortsatt en miljon människor som röker. Det betyder att vi har mer att göra och fler utmaningar. Men andra länder har ännu fler utmaningar.
Därför är det bra att hela Europa nu är på fötter och arbetar aktivt med att få ned antalet rökare. Det kommer att vara den största folkhälsovinsten att inkassera de kommande åren, till gagn för individen men också till gagn för samhällena.
Det här har varit ett mycket aktivt arbete från svensk sida. Naturligtvis var WHO:s direktiv någonting som vi välkomnade både när det skrevs och när förhandlingar fördes 2008. Men det ingår alltid också att man måste stämma av mot den grundlag och de lagar som man har på det nationella planet. Då hittade vi en möjlig framkomlig väg.
Jag har också välkomnat att vi nu tittar på partibidragen. Gunvor G Ericson vet att Kristdemokraterna har välkomnat det. Remissomgången är avslutad, och Justitiedepartementet bereder en proposition som ska kunna ge oss en form för hur vi redovisar partibidrag. Där är vi i dag, och det tycker jag är bra.
Tillbaka till rökningen: Vi fortsätter att göra massor med saker. Vi tittar också på vad man gör i andra länder och hämtar hem erfarenheter från vad som är lyckat och vad som är mindre lyckat. En sådan sak är att vi till exempel låter Folkhälsoinstitutet nu titta på: Har vi fler offentliga miljöer där människor utsätts för passiv rökning och inte kan välja bort det? Finns det anledning att införa fler rökfria ytor i vår omgivning? Det är en sådan ytterligare komponent som vi nu tittar på, och vi hoppas få ett förslag från Folkhälsoinstitutet inom en nära framtid.
Det jag tror är allra viktigast att arbeta med är attityder, att få de 20 000 ungdomarna som börjar röka att inse att man varken är cool eller någonting annat när man använder sig av cigaretter utan utsätter sig för en enormt stor hälsorisk.
Attitydarbetet är centralt, och jag menar att vi också gör det bäst när vi håller samman alkohol, narkotika, tobak och dopningsmedel. Vi ser en samverkan, och vi har en samlad strategi för det. Vi kan också använda samma metoder för preventionsarbetet.
Jag skulle vilja säga att attitydarbetet har varit en viktig framgång i den framgångssaga som vi ändå har noterat i Sverige, med 240 000 färre rökare på tio år. Det sker en nedgång, och den nedgången fortsätter. Den senaste statistiken visar att rökningen fortsätter att minska. Det är någonting som vi ska vara glada för, men vi måste fortsätta att arbeta aktivt framåt, både för att förhindra nyrekrytering och för att få dem som röker i dag att sluta röka.
Anf. 25 Gunvor G Ericson (MP)
Herr talman! Ja, det är bra att rökningen minskar. Men vi har ett stort problem, för nyrekryteringen ökar. De senaste siffrorna visar att det var ungefär 16 000 nya rökare för några år sedan. Nu har de ökat till 20 000. Det är inte positivt.
Reklamen lockar nya rökare. Tobaksindustrin liksom all kommersiell verksamhet drivs naturligtvis av ekonomisk vinst. Men det som skiljer tobaksbolagen från annan industri är att produkterna de tillverkar tar död på mer än hälften av kunderna i förtid. Det är 6 000 dödsfall varje år i Sverige.
Därmed är behovet av nyrekrytering stort, och finurligheten är också stor när ungefär 20 000-25 000 behöver rekryteras årligen så som tobaksindustrin förmodligen tänker.
Det blir också problematiskt att tänka så här: Det är svårt att fånga in rökare när de blir äldre. Har man inte börjat röka i 25-årsåldern är det ganska troligt att man inte kommer att röka alls. 88 procent av alla vuxna dagligrökare tar sin första cigarett före 18 års ålder. När vi har en åldersgräns på 18 år måste vi alltså se till att den fungerar.
Kunskapen att det är viktigt med marknadsföring i direkt anslutning till köpet av en vara har funnits länge. Men fokuseringen på reklam och andra försäljningsdrivande aktiviteter på försäljningsställen tog verkligen fart i samband med att marknadsföring av tobak förbjöds i exempelvis tidningar och tv. Då var man snabbt på tårna och utvecklade strategier för att nå kunderna i detaljhandelsmiljön. Där har lagstiftningen inte legat i fas.
Är Maria Larsson villig att ta upp frågor om dold försäljning, om att förändra cigarettpaketens innehåll och om marknadsföring av smaktillsatser? Det är marknadsföring som visserligen EU pekar på, men där Sverige inte riktigt har tagit steget fullt ut.
Jag har för mig att det är flera år sedan Maria Larsson tog upp förslaget att ha fler rökfria miljöer. Jag tycker att det är bra, men när kommer det konkreta förslaget? När ska man slippa passera en sjukhusentré där rökning är tillåten för att komma in på sjukhuset?
Rökstopp i sjukvården när patienten ska opereras har gett väldigt positiva resultat på många håll, inte minst medicinskt. Men det har också visat sig att personer blir rökfria även ett år efter operation.
Visst, attityder har stor betydelse. Men det behövs också insatser som gör att det inte är enkelt att få tag i cigaretter när man är under 18 år. Attityden påverkas även av hur industrin jobbar med att rekrytera nya rökare, till exempel på krogen på kvällen.
År 2002 satte regeringen upp fyra tobaksförebyggande delmål: tobaksfri livsstart från 2014, en halvering till 2014 av antalet unga som börjar röka eller snusa, en halvering till 2014 av andelen rökare i de grupper som röker mest och att ingen ofrivilligt ska utsättas för rök i sin omgivning. År 2014 är snart.
Anf. 26 Hillevi Larsson (S)
Herr talman! Ja, det är sant att rökningen har minskat. Jag tror att det finns ett starkt samband mellan det och de åtgärder som har vidtagits.
Jag kan dock inte se någon anledning att stanna vid det vi har uppnått. Det är fortfarande alldeles för många ungdomar som börjar röka redan på högstadiet.
Ju tidigare man börjar, desto större är risken att det är svårt att sluta senare om man vill det. Det är väldigt många som vill det men tycker att det är svårt.
Dessutom är det så att om man börjar röka senare har man större chans att leva längre med livskvalitet. Det bästa är naturligtvis att inte börja över huvud taget. Men ju yngre man är när man börjar, desto fler skador riskerar man att dra på sig. Då skadar tobaken kroppen i väldigt många år.
Allt vi kan göra för att skjuta upp tobaksdebuten och helst se till att den inte äger rum över huvud taget tror jag är det viktigaste för att minska tobakens skadeverkningar.
När det gäller försäljningsställen finns det ingen anledning, tycker jag, till att tobaksföretagen ska kunna göra sin marknadsföring i butiken. Nu har man ju förbjudit tobaksreklam till exempel i tv, men varför ska de göra reklam i affärerna?
Där är det ju dessutom väldigt nära till hands att köpa. Om man ser reklam i ett sammanhang tänker man kanske inte så mycket på det ett par dagar senare. Om man däremot ser reklamen precis när man står i kassan kan det faktiskt bli så att impulsen gör att man handlar. Det gäller både barn och ungdomar, men det gäller även vuxna - kan vi minska rökningen är det ju också positivt.
Sedan tror jag att vi till detta med exponeringsförbud borde lägga bättre kontroll av försäljning till minderåriga. Det är bevisligen många under 18 år som kan köpa sin tobak i vanliga affärer. Man borde ha bättre kontroll av tobaksförsäljningen eftersom den inte fungerar.
Anf. 27 Statsrådet Maria Larsson (KD)
Herr talman! Ja, de svenska målen börjar vi närma oss årtalet för - 2014 nämnde Gunvor G Ericson. Det är bra att ha mål att inrikta sin verksamhet mot.
Även om vi kanske inte har en helt rökfri uppväxtmiljö för exakt alla barn kan vi se att rökningen bland gravida mödrar har sjunkit dramatiskt. Det är nästan inga gravida kvinnor som röker i dag. Det är en stor framgång - vi börjar skydda barnet redan när det finns i magen.
Vi kan också se att föräldrar sällan röker inomhus när de har spädbarn i sina familjer.
När det gäller målet att halvera antalet vuxna som börjar röka har vi en bit kvar. Men låt mig återigen säga att vi nu har uppmätt den lägsta andelen rökare i årskurs 9 som någonsin har uppmätts sedan CAN började presentera sina siffror 1997.
Vi har aldrig haft så låga nivåer i årskurs 9. Jag hoppas att det ska följa med upp till årskurs 2 på gymnasiet, för där ser det inte riktigt lika bra ut i dagsläget. Men det här är en väldigt bra början.
Nu är naturligtvis vår målsättning att inrikta oss mot dem som fortfarande börjar röka. Därför är många av våra insatser när det gäller preventionsarbetet inriktade mot de unga.
Det är därför vi höjer tobaksskatten - vi vet att ungdomar är mer priskänsliga. Pris och tillgång är vad som styr ungdomar, tillsammans med vilka attityder de omges av. Då handlar det om att göra det så svårt som möjligt att köpa. Det ska vara dyrt, men det ska också vara så att ålderskontrollen upprätthålls.
Därför är jag väldigt glad att vi nu kan återinföra möjligheterna för kommunerna att använda sig av provköp. Justitieombudsmannen tog den möjligheten ifrån oss för ett tag sedan, men nu är vi framme vid ett nytt lagförslag som ger lagstöd för kommunerna att använda sig av provköp. Det är en av de mest effektiva kontrollåtgärderna, och den är definitivt riktad för att skydda unga från att köpa cigaretter.
Låt mig också säga att jag tycker att det är väldigt bra med EU:s tobaksproduktsdirektiv, där vi har varit synnerligen aktiva. Jag talade med kommissionären så sent som i förra veckan om hur vi kan skjuta på så att vi får det i hamn.
En viktig sak som kanske inte har diskuterats så mycket, men som jag tror kommer att bli mycket betydelsefull framöver, är att vi kommer att få en märkning på alla tobaksprodukter med möjlighet till spårbarhet. Det gör att smugglingen blir lättare att identifiera. Man kommer att kunna bekämpa smugglingen på ett annat sätt tack vare den här spårbarheten.
Det är väldigt mycket positivt som händer och som ligger i pipeline, där vi har återkommit med förslag för att ytterligare stävja tobaksbruket bland unga. Det är precis som interpellanten och också Hillevi Larsson beskriver: Om man kan skjuta upp tobaksdebuten är chansen mycket större att man förblir tobaksfri resten av livet.
Att höja debutåldern år för år i den här positiva statistiken är verkligen en målsättning, och vi är som sagt var bäst i Europa.
Anf. 28 Gunvor G Ericson (MP)
Herr talman! Jag upprepar min ursprungliga fråga: Vad vill regeringen konkret göra för att leva upp till tobakskonventionens artikel 5.3? Den säger att folkhälsopolitiken ska skyddas från kommersiella intressen och andra krafter inom tobaksindustrin.
Är regeringen villig att införa dold försäljning?
Är regeringen villig att ha bättre kontroll av butiker så att de inte säljer till dem under 18 år? Jag tyckte att statsrådet Maria Larsson faktiskt antydde att man skulle ha bättre kontroller. Men är man då också beredd att stänga av butiker och inte tillåta att de säljer tobak under till exempel sex månader eller ett år om de bryter mot reglerna?
När det gäller attitydarbetet, vad tänker regeringen göra åt de rekryteringskampanjer eller vad man nu ska kalla dem som faktiskt förekommer i krogvärlden och andra miljöer? Där bjuder man på cigaretter, och det är inte alldeles tydligt att man upprätthåller ålderskontrollen.
Är regeringen beredd att göra någonting konkret för att påverka krafterna när det gäller industrin?
Anf. 29 Statsrådet Maria Larsson (KD)
Herr talman! Jag vill tacka för debatten. Jag tror att det har framgått att vi är beredda att göra väldigt mycket på det här området, att vi har gjort mycket och att vi inte tycker att det är färdigarbetat utan att vi kommer att fortsätta.
Jag har nämnt saker som är på gång. Vad som ligger i framtiden ska jag inte berätta om i dag, men självklart händer det saker hela tiden.
Prisinstrumentet är centralt. Det är det för vuxna men allra mest för ungdomar. Det är viktigt att kunna upprätthålla kontrollen. Det är därför som vi inför provköp igen. Vi har fått nästla oss fram för att kunna göra det.
Att ha en efterlevelsekontroll också när det gäller marknadsföring är centralt. Marknadsföringen får inte gå utöver de riktlinjer som vi har fastställt. Det är väldigt viktigt. Marknadsföringen påverkar kanske ungdomar allra mest.
Självklart ska vi också arbeta vidare med attityder. Här använder vi inte minst ideella organisationer, där ungdomar är ute och berättar för andra ungdomar.
Sedan tror jag också att det finns en dold kraft som ännu inte är utnyttjad i alla föräldrar, som är de viktigaste personerna för sina barn. De kan faktiskt användas i preventionsarbetet. Vi har sett det väldigt tydligt på alkoholområdet, där föräldrar har slutat langa och bjuda sina ungdomar på alkohol hemma sedan de fått kunskap om att det också ökar risken för de unga att bli större konsumenter. Det kan vi också använda i det förebyggande arbetet när det gäller tobak. Det är en lite outnyttjad kraft. Vi behöver nog ta nya krafttag för att använda också föräldrarna på ett bättre sätt.
Tack för debatten!
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.